Kristinasällskapet adopterar Kappmåttet
Intill Kvarnberget i Kristinestad finns en liten, gammal skomakar- och mjölnarstuga som kallas Kappmåttet. Nu inleds ett nytt skede i Kappmåttets historia då Kristinasällskapet adopterar byggnaden.
Dag Björklund, Outi Orhanen och Anna Karhila står framför Kappmåttet.
Kristinasällskapet och staden undertecknar avtalet Adoptera ett Monument den 15 februari. Adopteringen av Kappmåttet initierades av Kristinestads stadsmuseum Carlsro.
”Kristinasällskapet föreslog att staden skulle vidta små åtgärder på några värdefulla gamla byggnader med tanke på stadsbilden och då kom vi på idén att sällskapet kanske ville inleda ett intensivare samarbete via Adoptera ett monument-verksamheten. Jag är mycket glad att Kristinasällskapet visat intresse för detta” säger stadsmuseets museiassistent Anna Karhila glatt.
Via Adoptera ett monument -verksamheten kan föreningar eller andra sammanslutningar överta skötseln av ett historiskt eller landskapshistoriskt värdefullt minnesmärke, fornminnesområde eller byggnad under ledning av ett lokalt eller regionalt museum. Verksamheten började i Birkalands landskapsmuseum år 2009 och den har redan utökats till Mellersta Finland, Satakunta, Helsingfors, Vanda och hösten 2023 till Södra Karelen.
Kappmåttet först ut i Österbotten
Kappmåttet är det första monumentet i Kristinestad och i hela Österbotten som adopteras. Verksamheten leds av Kristinestads stadsmuseum Carlsro. Också byggnadsforskaren vid regionala ansvarsmuseet Österbottens museum deltar i verksamheten och bistår i restaureringsfrågor.
”Kappmåttets byggstomme och de viktigaste konstruktionerna är i rätt bra skick men byggnaden är nog i behov av underhåll. Fönstret är i dåligt skick och eldstaden har söndrats så Kristinasällskapet kommer att ha en del arbete med objektet. Kappmåttet är dock ett bra exempel på att det inte alltid krävs så stora åtgärder för att underhålla en byggnad,” konstaterar Outi Orhanen, byggnadsforskare vid Österbottens museum.
Kappmåttets dag redan inbokad
Det finns inga exakta uppgifter om Kappmåttets historia eftersom byggnaden aldrig har haft någon egen fastighetsnummer eller adress. Kappmåttet syns första gången på stadens kartor år 1825. Ursprungligen har Kappmåttet använts som bostad för en mindre bemedlad familj, troligen en mjölnare. På 1950-talet var den en skomakarverkstad. På 1960-talet har Kappmåttet använts som samlingsplats för scouter.
”Vi tar gärna emot mera uppgifter om Kappmåttets historia” säger Kristinasällskapets ordförande Dag Björklund.
”En viktig del av byggnadens skötselplan är att utreda dess historia”, tillägger Outi Orhanen.
För objekt som hör till Adoptera ett monument -verksamheten utarbetas alltid en vårdplan i vilken de viktigaste målen och principerna antecknas. Syftet med adopteringen är att bevara objektet och dess omgivning för kommande generationer.
”En stor del av skötseln av det adopterade objektet utgörs av att snygga upp området”, röja vegetation och utföra små underhålls- och renoveringsarbeten. Syftet med de adopterade objekten är också att göra kulturmiljön mera känd genom att t.ex. ordna olika evenemang” säger Karhila.
Kristinasällskapet planerar t.ex. att restaurera Kappmåttets vedspis och anhåller om bidrag för ändamålet. De första åtgärderna som görs på Kappmåttet kommer dock att vara det städ- och röjningsarbete som görs på talko.
”Vi har redan bestämt att en årligen återkommande Kappmåttets dag ska ordnas på Kristihimmelsfärdsdagen. Då kan alla delta i talko, höra om våra planer för Kappmåttet och t.ex. ha picknick på Kvarnberget”, konstaterar Maarit Rosengård som är aktiv inom Kristinasällskapet.