Textilproduktionens och textilavfallets inverkan på miljön
Källa: Europaparlamentet
Överkonsumtion av naturresurser
Textilproduktionen använder mycket vatten och mark för att odla bomull och andra fibrer. Det uppskattas att textil- och klädindustrin i världen använde sig utav 79 miljarder kubikmeter vatten under 2015 – medan behoven i hela EU:s ekonomi uppgick till 266 miljarder kubikmeter 2017. För att tillverka en enda t-shirt av bomull tyder uppskattningar på att det behövs 2 700 liter färskvatten – en persons dricksvattenbehov i 2,5 år.
Textilsektorn var den tredje största användaren av vatten och mark 2020. Under det året krävdes det i genomsnitt nio kubikmeter vatten, 400 kvadratmeter mark och 391 kilogram råmaterial för att förse varje EU-medborgare med kläder och skor.
Vattenförorening
Textilproduktionen beräknas stå för omkring 20 procent av de globala rena vattenföroreningarna från färgning och appretering. Tvättning av syntetiskt material frigör uppskattningsvis 0,5 miljoner ton mikroplaster i havet per år. Tvätt av syntetiska kläder står för 35 procent av de primära mikroplaster som släpps ut i miljön. En enda tvätt av polyesterkläder kan frigöra 700 000 mikroplastiska fibrer som sedan kan hamna i näringskedjan.
Majoriteten av mikroplasterna från textilier frigörs under de första tvättarna. Snabbmode bygger på massproduktion, låga priser och stora försäljningsvolymer, vilket leder till många första tvättar.
Tvättning av syntetiska produkter har lett till att mer än 14 miljoner ton mikroplast har samlats på havsbottnarna. Föroreningar som genereras av klädproduktionen har också en inverkan på hälsan hos lokalbefolkningen, djur och ekosystem där fabrikerna är belägna.
Utsläpp av växthusgaser
Modeindustrin beräknas stå för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationella flygningar och sjöfart tillsammans.
Enligt europeiska miljöbyrån genererade textilinköp i EU under 2020 ungefär 270 kg CO2-utsläpp per person. Det innebär att textilprodukter som konsumeras i EU genererade 121 miljoner ton utsläpp av växthusgaser.
Textilavfall i deponier
Det sättet som människor gör sig av med oönskade kläder har också förändrats, med föremål som kastas bort i stället för att doneras. Mindre än hälften av använda kläder samlas in för återanvändning eller återvinning, och endast 1 % återvinns till nya kläder för att teknik som skulle göra det möjligt att återvinna kläder till nya fibrer först nu börjar utvecklas.
Mellan 2000 och 2015 fördubblades klädproduktionen, medan den genomsnittliga användningen av ett klädesplagg har minskat.
Européerna konsumerar nästan 26 kg och slänger omkring 11 kilo textilier varje år. Begagnade kläder kan exporteras utanför EU, men förbränns eller deponeras mest (87 procent).
Framväxten av snabbmode har påverkat den ökade konsumtionen av textilier. Denna framväxt drivs delvis på av sociala medier och industrin som för ut modetrender till fler konsumenter i snabbare takt än tidigare.
De nya strategierna för att hantera detta omfattar utveckling av nya affärsmodeller för uthyrning av kläder, utformning av produkter som underlättar återanvändning och återvinning (cirkulärt mode), att övertyga konsumenter att köpa färre kläder av bättre kvalitet (långsamt mode) och att generellt styra konsumentbeteendet mot mer hållbara alternativ.
